Du som privilegierad kan också hjälpa till!

Jag har tidigare skrivit om att man ska backa när det gäller frågor som trans, feminism och rasism och jag håller fortfarande med om det - men jag var inte jättetydlig med hur du som privilegierad kan hjälpa till egentligen, mer än de sista meningarna i inlägget. Men jag tänkte utveckla lite.

Om du som man är feminist och vill hjälpa feminismen - skriv inte själv om feminism såvida det inte gäller att nå ut till andra män. Män lyssnar helst på män och där har du en ultimat chans att sprida det feministiska budskapet. Skriv om hur DU som man får fördelar med feminism eller skriv om machokulturen och dess negativa påverkan!

Om du som vit är antirasist och vill hjälpa antirasismen - skriv inte själv om antirasism. Skriv inte om hur rasifierade upplever samhället för det vet du ingenting om egentligen, såvida du inte hört eller läst det från någon rasifierad. Länka vidare, sprid DERAS EGNA ord från deras egna bloggar eller inlägg. Du som vit har ett privilegie för vita vill hellre lyssna på vita men när det gäller rasism... så har du tyvärr ingen större talan.

Om du som cis är för transpersoners rättigheter och vill hjälpa transpersoner - skriv inte själv om trans. Jag tror inte att man som cis någonsin kan förstå hur en transperson känner egentligen men man kan försöka. Man kan uppmuntra dem att ta steget och komma ut eller berätta (om dom vill.) Precis som när det gäller rasism - dela vidare! Sprid andras budskap!

Manshatargruppen.

Har du Facebook? Är du feminist? Är du trött på män? Känner du dig rädd för att öppet få ur dig alla känslor om HUR trött du är på män? Är du isåfall sugen på att bli medlem i en grupp med ett 20tal härliga jämlikar som delar med sig av sina aggressioner och frustrationer gällande män och antifeminism? Välkommen att bli medlem i Manshatargruppen. Det är en grupp där alla är snälla men kan inte lova att alla är glada för that's the point. Om du känner att du behöver stöd och framförallt power från jämlikar - skicka ett PM till mig på Facebook så bjuder jag in dig!
Gruppen är hemlig och därför kommer ingen av dina andra vänner kunna basha dig för att du är medlem i en grupp med ett sådant namn.

Facebooklänk till mig: https://www.facebook.com/jonnapandajosefine.bengtsson

Det är inte vikten det är fel på.

"Du måste börja träna." 
"Du måste röra på dig." 
"Du måste äta nyttigare." 
"Det är farligt att dricka så mycket läsk." 
"Ska vi gå ut på en promenad?" 
"Jag köper bara en burk cola till dig." 
Alla dessa meningar har, egentligen, inget med vikt och göra men i mitt huvud översätts alla dessa meningar till "Du Är För Fet."
Jag är väl medveten om min vikt och min storlek. Det är liksom jag som blir överlycklig om jag får på mig ett klädesplagg i L och det är jag som ser mig själv i spegeln varje dag. Folk tror typ att jag inte förstår, att jag inte insett. Hur kan jag inte förstå eller inse när jag får det tryckt i ansiktet varje jävla dag? Om man så väger bara ett par kilo över det som "anses normalt" så är man extremt medveten om detta. Kilon är allt. Vikt är allt.

Men alltså... det är inte vikten vi ska fokusera på. Det är, om något, livsstilen. Jag har en sambo vars kropp håller på att gå sönder av onyttig livsstil, han är normalviktig och det är ingen som tänker på det - det är bara jag som får dessa "du måste träna" och "sluta drick läsk." Det är för att han inte är fet. Vikt är inte alltid kopplat till ohälsa. Ohälsa är kopplat till ohälsa. Ohälsa kan komma i alla storlekar.
Och det stör mig. Helt fruktansvärt mycket. Det gör mig så ledsen och så arg att jag vill skrika.
Jag tycker inte att det är så jävla underligt hur folk fortsätter dö i sjukdomar relaterade till ohälsa när vi säger till alla att det är FET som är fel och inte en OHÄLSOSAM LIVSSTIL. Att vara fet dödar inte människor. Ohälsa gör.

Jag försöker varje dag att inte bry mig om min vikt. Att bry mig om min vikt skadar mig och gör mig psykiskt sjuk. Men jag försöker att tänka på vad jag äter och hur jag lever. Jag försöker faktiskt och det går ganska bra. Jag har inte gått ner i vikt och jag ser inte det som ett misslyckande - fast andra gör det. "Har du börjat äta nyttigare men inte gått ner i vikt? Det måste vi lösa på något sätt." Eh. Håll käften. Jag dricker fortfarande läsk, jag äter fortfarande ostbågar och godis när jag har PMDS (försöker annars att inte göra det men PMDS, sorry can't help it) MEN jag är vegan. Yes, tänka sig, jag är vegan! Jag är vegan 5/7 dagar i veckan eller mer och jag har dragit ner på rökningen något enormt. Jag röker kanske 3 paket i veckan istället för 5-6. Men det är ingen som klappar mig på axeln för det, det är ingen som säger "duktig!" för det, det är ingen som bryr sig - för jag är fortfarande FET.

Bilder jag aldrig trodde att jag skulle våga lägga upp.

I helgen satt jag och tänkte... och blev mer och mer bitter för varje sekund. Jag tänkte på alla "snygga och smala" tjejer som vågade visa sina magar på instagram, deras platta och fina magar. De får hundratals likes och människor dyrkar dem. Jag har många gånger önskat att jag var smal och önskar fortfarande ibland. Det är så svårt att acceptera en tjock kropp i ett samhälle som avskyr tjocka människor som pesten. Det anses inte attraktivt och att vara attraktiv ger en människa stora privilegier i livet. Vi vill gärna tro att kompetens går före allt men tyvärr är det inte så. Och vi är alla skyldiga.

Men så tänkte jag... VAD FAN? Varför ska inte jag få visa min kropp, om jag vill? Om jag får kommentarer att jag är tjock - so what? Jag ÄR ju tjock. Och att vara tjock anses inte attraktivt för de flesta människor men det gör faktiskt det för mig. Jag är relativt nöjd med min kropp egentligen, jag kan ta bilder på den och tänka att "shit vilken pangbrud jag är." Och det vill jag inte bara hålla för mig själv.

Jag vet att jag är ytlig, speciellt när det gäller mig själv. Egentligen är det ingenting man ska uppmuntra, tycker många men jag tänker att; vi lever i ett ytligt samhälle. Om vi nu ska göra det kan vi lika gärna försöka vara nöjda med oss själva och det ger faktiskt väldigt mycket. Om jag känner mig snygg så blir jag automatiskt glad, positiv, självsäker, social, trygg och jag sträcker på ryggen. Jag kan prestera så mycket bättre om jag känner mig bra i mig själv.

Sååååå jag la ut bilder där man såg min mage, där man såg mina bristningar och mitt fett. Jag la ut bilder där man ser hur tjocka armar jag har. Och jag är jävligt nöjd med dem bilderna.

Chickflicks från 90/tidigt 00-tal.

Jag ÄLSKAR gamla ungdomsfilmer (eller chickflicks) från 90 eller tidigt 00-tal. Jag växte upp med dem och dagens ungdomsfilmer är så... oerhört kassa. De är ytliga på ett sätt som jag avskyr. Jag tycker inte gamla ungdomsfilmer är på samma sätt... och jag tänkte att det kanske finns andra som tycker precis som jag. Så jag ska göra en lista till er.

5. Miss Congeniality (Miss Secret Agent) 

Action-komedi från 2000.
När en seriemördare hotar att slå till mot en skönhetstävling måste FBI-agenten Gracie Hart (som inte är särskilt passande för jobbet) ställa upp som Miss New Jersey. Hon är först negativ till detta men märker under tävlingens gång hur hennes fördomar knäcks med hjälp utav vänskapen till de andra deltagarna.

4. Legally Blonde 

Komedi från 2001.
När Elle Woods blir dumpad av sin pojkvän Warner för hon inte är "smart nog" bestämmer hon sig för att komma in på Harvard för att försöka få tillbaka honom. Elle märker snart att Warner är en idiot och bestämmer sig för att motbevisa honom, och alla andra på skolan.

3. The Faculty 

Sci-fi från 1998.
En utomjordisk parasit tar över lärarna på skolan som Delilah, Stokely, Marybeth, Zeke, Stan och Casey går på. De är de enda som verkar märka detta och måste tillsammans samarbeta mot den utomjordiska parasit som nu håller på att ta över hela skolan.

2. Loser 

Romantisk komedi från 2000.
Paul lämnar lantlivet för att gå på college i New York. Hans tre rumskompisar drogar och festar och försöker utnyttja Pauls naivitet. Samtidigt börjar han falla för Dora, en grunge-tjej som har ett hemligt förhållande med läraren Dr Alcott.

1. Cruel Intentions (en djävulsk romans) 

Dramafilm från 1999.
Styvsyskonen Sebastian och Kathryn är överklass. Sebastian är charmig med en enda agenda: att förstöra för andra, speciellt tjejer. Kathryn är elak och manipulativ. Tillsammans slår de vad om att Sebastian ska kunna förföra oskulden Anette. Samtidigt försöker Kathryn förstöra för hennes expojkväns nya kärlek Cecile, med Sebastians hjälp. Men Sebastian, som tidigare haft ett hjärta av sten, börjar bry sig om Anette på ett sätt som han tidigare aldrig gjort...

Tandvärken från helvetet.

Okej alltså... jag brukar inte skriva om min vardag i bloggen för den är ju inte till för det, den är ju inte en sån "tråkig blogg"... men alltså... Jag har så mycket tandvärk.
Det här är den värsta smärtan jag har känt i hela mitt liv. Jag har en tandköttsinflammation pga min visdomstand som bara kommit fram 3/4 delar och det är de 1/4-delen som blir inflammerad/infekterad w/e det nu är vilket fuckar upp för hela min underkäke och i stort sett hela min mun. Nu känns det som om jag blivit sjuk med eftersom mitt immunförsvar bara går sönder på grund utav detta. Jag lever på shitty smärtstillande från apoteket och skiter fullständigt i min lever för det här går inte. Dessutom finns det inga tandläkare tillgängliga i Lindesberg... att bo i en liten ort suger just nu. Hoppas på akut-tid på måndag. Åker ju till Halmstad på tisdag...

På grund utav min tandvärk så kan jag inte fokusera på någonting annat. Tyck synd om mig, seriöst, snälla.

Kissie känner sig inte välkommen i feminist-klubben.

http://www.metro.se/metro-debatt/kissie-mina-brost-gor-att-jag-ar-portad-fran-den-feministiska-klubben/EVHojp!KXkfIspunxa6U/ Läste den här artikeln tidigare idag. Vill först bara; jag har migrän. Jag kan skriva lite dåligt men vill ändå skriva om den här artikeln.

Så som jag ser det här är att det som Kissie pratar om faktiskt 1. existerar 2. existerar utav en anledning.
Patriarkatet, i princip alla feminister vet vad det är för något, men alla kanske inte vet exakt vad patriarkatet gör eller vad det gör med kvinnor. Det är patriarkatet som säger att kvinnor ska se ut på ett speciellt sätt och passa in i ett speciellt skönhetsideal och då ska man t.ex. vara smal, rakad, ha stora bröst och smal midja. Kissie passar in i det skönhetsidealet som feminister vill ta död på vilket kan bidra till varför vissa ser ner på henne. De kanske anser att Kissie, och kvinnor som henne, hjälper patriarkatet genom att "gå med" på dess krav om hur man ska se ut. För hur kan man bekämpa något samtidigt som man på något sätt stöttar det?
Men sen måste man tänka på att Kissie kanske inte ser ut så som hon gör för någon annans skull utan helt för sin egen skull. Hon kanske vet att det är så skönhetsidealet ser ut - och själv tycker att det är fint precis som jag tycker att det är fint och framförallt sjukt kul med smink och löshår t.ex. Man måste tänka på den fria viljan och allt vad den innebär. Den innebär att man inte behöver raka sig precis som den innebär att man får raka sig om man vill - grejen är att man inte ska känna att man behöver det.
Sen måste man även tänka på att det är väldigt svårt att bryta sig ifrån skönhetsidealen och påverkan från skönhetsideal, speciellt när man sitter i en sådan utsatt position som Kissie gör. Det kanske är lätt för en kvinna som inte är satt i det offentliga rummet att strunta i långt hår, smink och rakhyvlar. Oavsett så ska man aldrig någonsin utesluta någon, speciellt inte kvinnor, från feminism - systraskapet hello.

Och när vi ändå pratar om Kissie så måste jag inflika att jag nästan som besatt följde henne ett tag. Jag känner själv att jag fick en stor inblick i hennes liv och hur hon är som person och jag har alltid, alltid, alltid tyckt om henne. Jag har dessutom alltid känt att hon är väldigt osäker - vilket jag inte upplever henne som längre, tack vare feminism kanske? - och jag har tyckt väldigt synd om henne. Hon har fått utstå oerhört mycket hat, speciellt hat som hon faktiskt inte förtjänat. Det känns synd att hon ännu en gång ska få stå ut med hat men förhoppningsvis klarar hon av det bättre nu. Jag gillar Kissie, nu mer än någonsin. You go girl!

Mane n' Tail leave-in.

Tänkte bara review'a de senaste leave-in produkterna jag testat vilka var; Mane n' Tail Detangler och Hair strengthener.



Den första, Detangler, var ungefär som vilket spraybalsam som helst. Jag köpte den för... 169 kr tror jag på Lyko och jag hade lika gärna kunnat köpa en sån spraybalsam för barn...
Och jag tycker att såna spraybalsam för barn är superbra men hade förväntat mig mycket mer eftersom den var så dyr.
Men jag använde klart hela flaskan.
Bra men sååå inte prisvärd. Köp hellre en sån med typ Elsa från Frozen på...




Den andra, Hair strengthener. gjorde mig också lite besviken.
För det första så luktar den ganska äckligt.
För det andra så hade jag också förväntat mig mycket mer från den med tanke på priset. Tror att den kostade ungefär samma pris som den första, 169 kr-ish.
Jag tyckte dessutom den var ganska jobbig att få i hela håret eftersom den sprayade ganska "lite" varje gång och var trög att spraya med.
Men den var väl helt okej annars - fast jag kommer inte köpa den igen.

Alla pratar om mat - jag med.

"Jag skulle kunna välja att inte äta ostbågar till frukost med ett glas cola... jag skulle kunna välja att äta chiapudding eller vad fan hälsomänniskor äter till frukost... men jag vet inte om det skulle göra mig lyckligare. Det jag vet är att ostbågar och cola i alla fall inte gör mig olycklig." - tanke igår morse

Jag tänkte prata lite om mat.
Jag tycker om mat. Jag lagar väldigt mycket mat och jag äter väldigt mycket mat. Det är ett litet intresse och framförallt så är det en lycka i mitt liv. Jag blir glad av mat. Jag blir glad av godis. Och därför kommer jag inte att sluta äta mat eller godis.

Men däremot har jag planerat att ändra en del av mina matvanor. Jag vill sluta äta kött och sluta äta mjölk och äggprodukter. Och jag vill äta lite nyttigare mat. Rotfukter är verkligen min grej, har jag märkt, förresten...
Grejen är... att detta inte har någonting med min vikt att göra. Många tror att allt matrelaterat har med vikt att göra. Det har det inte för hälsa har ingenting med vikt att göra. 

Det som är lite svårt för mig som pratar mycket om tjockacceptans... är det här med hälsa och hälsosam mat. För många kopplar ju inte tjockacceptans till hälsosam mat. Jag vill helst sära på de två grejerna för de hör inte ihop.

Jag äter fortfarande hur mycket godis jag vill, 
hur mycket ostbågar jag vill, 
hur mycket donuts jag vill. 
Jag dricker hur mycket läsk jag vill. 
Jag äter hur mycket pommes från McDonalds jag vill.
Jag äter VAD FAN jag VILL fortfarande. 
Jag är FORTARANDE HUR JÄVLA TJOCK JAG VILL! 

Feminized.

1. Min feminist-syster
2. Jag
3. Min feminist-bror
4. Min feminist-mamma