lördag 4 februari 2012

Text om kärlek.

Ibland lever du i drömmarna, på något sätt jag inte kan förklara.

Jag kan glömma bort dig för en stund, glädjas åt denna stund, men sedan kommer du tillbaka på ett sätt som aldrig förr.

Du hittar alltid nya genvägar till mitt hjärta, nya platser att bosätta dig på och på något sätt smärtar sprickorna mer än vanligt när du är där.

Du hackar dig in i mig, förgiftar mina sinnen och låter mig leva där jag tror att du vill ha mig.

En illusion jag skulle ge allt för, en illusion jag skulle dö för, bara den försvann.

Jag försöker gråta bort dig, men din törst släcks aldrig, precis som din låga för all tid brinner, någonstans, kanske inte här, men någonstans långt borta, aldrig för mig.

Om du slutade andas skulle min värld rasa,

dina andetag blir som tyfoner när du är nära.

Min värld är byggd på dina kyssar som lätt nuddar vid mig, trots att du aldrig är här.

Du är alltid så långt borta, jag kan aldrig nå dig när jag vill, och detta spel vi spelar är på dina regler, jag blir aldrig mer än en åskådare.

Jag kan aldrig begripa mig på ditt sätt att förtrolla.

Trots att vi är det enda som existerar i en värld utan färg så vill du aldrig acceptera, aldrig öppna ögonen mot mig förutom när du själv gråter på nätterna, precis som jag gör.

De nätter då jag får sitta ensam blir till slut nätter utan slut.

Du blir sakta som de andra, du blir en med mörkret.

Jag tror jag förlorat dig, jag lyfts upp av Guds änglar, men att dina organ fortfarande fungerar drar ner mig.

Du kan vara på jordens andra sida, jag tillhör fortfarande bara dig.

Det är såhär jag kommer att sluta, det är såhär jag kommer att dö, med dig inuti mig.

Jag vill aldrig att du ska lämna mig, trots att din kropp lämnar mig så blir förnimmelsen av dig alltid kvar.

Jag tappar tråden, det enda jag försöker beskriva är ju dig men du går inte att beskriva med ord, du är för stor för det, enligt mig.

Du är det vackraste jag mött, det vackraste jag smakat, det vackraste jag känt doften av och det vackraste jag känt emot mig.

Hur kan något så vackert vara så ont?

Det är precis sådan du är.

Du ger mig så mycket njutning, glädje och du lurar mig varje gång.

Du tar aldrig slut, jag kan fortsätta för evigt…

Jag vill att den eviga tiden ska ta slut nu, för du dödar mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Följ min blogg med Bloglovin