Äckliga lärare.

Så. När jag inte kunde sova, eller egentligen så KUNDE jag ju sova men ville inte skrev jag ner en hel lista på saker jag ska skriva om i bloggen. Nu ligger min iPhone en bit bort och jag ska bara hämta den. Så. Listan var en hel del flummigare än vad jag trodde... oj. Iallafall. I en blandning mellan wannabes och mineralvatten hittar jag ett ämne jag vill skriva om!

Lärare. Inte vilka lärare som helst utan förskolelärare. Och jag menar speciellt de förskolelärare som hatar barn. Alltså? Vi har säkert alla träffat på den där tjuriga tanten eller stränga mannen som jobbar med barn som är på väg att växa upp men istället behandlar de som smuts, eller bara allmänt illa. NÄR HUR VAR vaknade de upp en morgon och bara "jag ska bli lärare :) men jag hatar barn" ?! Påminner om den där rektorn Agatha Trunchbull i den underbara filmen/boken "Matilda." Nu är hon iof en påhittad människa men det finns faktiskt liknande fall i verkliga livet! Vafalls jag blir helt galen!!! Varför ska man jobba med något man hatar? Och för att bli förskolelärare krävs ju en ordentlig högskoleutbildning och ja kanske inte det LÄTTASTE att bli för man kan ju bli städerska istället eller kanske hora eller något.

Jag själv har stött på såna här äckliga lärare. En lärare som jobbade på en skola jag en gång gick på (o.O) var HEMSK. Hon brukade tvinga barnen att städa undan efter andra barn och tryckte jämt och ständigt ner dom så det enda som fanns av deras självförtroende var ett litet korn där långt inne i skallen som sedan tog år av terapisessioner att hitta och bygga upp igen. Det värsta hon sa var till en kille som var stökig nämligen "du kommer aldrig bli någonting i framtiden om du håller på sådär" och vem FASEN säger så till ett barn?! Alltså. Va? Fittiga jävla lärare som förstör en hel barndom... jobba fan inte med barn om du nu ska vara elak eller ja du kanske är sadist men då tycker jag inte om dig. Som tur var så jobbade hon på en annan avdelning.

Slutsats: om du råkat stöta på en sån här lärare så kom ihåg att den läraren är en jävla idiot och borde  torteras. Nuff said.

EDIT:  Fick precis höra om en lärare som jobbade på vår skola på Frennarp som tvingade ett av barnen städa upp sin egen spya... -.- och okej jag skrattade så mycket att jag nästan pissade ner mig men fyfan va elakt.
-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Otrohet i olika situationer.

En kompis skrev för ett tag sen att hennes pojkvän varit otrogen mot henne och vi satt båda och ba "vilket svin, fyfan vilket svin, han ska dö, han ska plågas och kastreras" och okej det är jävligt dumt att vara otrogen men jag förstår folk som är det beroende helt på situationen. Nu visade det sig att pojkvännen blivit kär i tjejen han var otrogen med och hon hade blivit kär i honom och han hade bara inte hittat rätt tillfälle att göra slut med min kompis för han hade tappat känslorna. Okej hennes pojkvän kunde ha skött det här mycket bättre än vad han gjorde men jag måste vara ärlig och säga att nej jag tycker inte att han är ett svin överhuvudtaget. Jag försöker alltid se saker från bådas perspektiv gällande otrohet och inte döma för snabbt. När jag då sa detta till min kompis blev hon fly förbannad och jag fick en hel tjejarmé efter mig men det är inget nytt...

Samma gäller när den som partnern varit otrogen med blir attackerad. Egentligen... det är väl inte hans eller hennes fel om den man har sex med har partner? För om jag hade haft sex med någon jag inte visste hade haft partner och sen fått skit för det och hans partner hade tyckt att det var mitt fel så hade jag blivit så jävla arg. Det är väl för fan inte mitt fel?! Det första man pratar om när man raggar är ju om man har någon respektive och säger någon nej så litar man ju på det, eller hur? Självklart hade jag velat styckmörda tjejen Crippe var otrogen med om han nu skulle vara otrogen med någon men jag skulle inte säga att det var hennes fel eller anklaga henne. Sen är jag delad gällande om hon nu hade vetat... För det är inte hennes ansvar att se till att han är trogen och sen beror det helt på om kärlekskänslor är inblandade eller ej. Om hon hade varit kär i min pojkvän en längre tid och han hade legat med henne hade jag förstått om hon inte sa nej. Folk borde bli mer fucking sympatiska... Trots att jag själv hatar och blir förbannad på småsaker så hatar jag samtidigt andra NÄSTAN likadana idioter och håller på med sånt här jävla trams. EDIT: Om Crippe varit otrogen mot mig med en tjej han hade känslor för men ändå valt att avsluta allt med för min skull för han känner att han älskar mig med... hade jag kunnat förlåta det? Ja. Det måste man kunna, man måste kunna se det från varandras sidor och om jag hade varit med om samma hade jag verkligen uppskattat förståelse och en annan chans. Folk är mer hatiska gällande förhållanden än allt annat, hata på roliga saker istället som folk som skriver "SNÖ!" när det snöar på facebook precis som om folk inte visste det redan...

Och sen tycker jag IOCHFÖRSIG att man som singel måste ha en viss spärr inom sig att man ligger inte med någon som har partner. Jag skulle aldrig kunna ligga med någon som har partner... Det är moraliskt fel enligt mig även om jag inte begår något "förhållandebrott."

Jag vet inte, vad tycker du? Om din partner hade varit otrogen mot dig med en tjej han är kär i samtidigt som han är kär i dig - hade du kunnat förlåta honom? Om inte förlåta så du fortfarande varit ihop med honom men förlåta honom och behålla honom som vän eller iallafall inte hata honom? Och om det nu är så att han var kär i henne och vill göra slut med dig för han hellre velat vara med henne - hur fel hade det varit? Och hade inte du om du hamnat i samma situation velat bli förstådd? I såna här situationer försöker jag alltid tänka att om JAG själv vore i samma situation hur hade jag velat bli bemött? Och ja väldans vad seriöst inlägg detta blev men ja denna bloggen ska inte bara handla om saker jag hatar för då hade jag väl döpt den till "sakerjaghatar."
-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Väx upp för fan?

"Den och den och den och den personen måste verkligen växa upp" tänker jag och bläddrar igenom min iphone med ett stort Panda-skal i facebook-appen. "Fan vad omogen han är" tänker jag medan jag fortsätter bläddra, sittandes i min koja jag byggt i mitt rum med hjälp av stolar och ett stort rosa lakan med Disney-prinsessor på. Täcket jag sitter på är fluffigt och rosa med Hello Kitty mönster och mina trosor jag har på mig är vita med Betty Boop på. Fy FAN vilken hycklare tänker ni säkert nu? För det var precis det jag tänkte också när jag la mig ner med mobilen i handen samtidigt som jag kramade om min stora vita tiger jag fick av min pappa för fleeeera år sen som jag kallar "min bästa vän." Men sen slog det mig att hallå... det är skillnad på att vara barnslig och på att vara omogen. Det fick mig också att tänka på det där avsnittet i Big Bang Theory när Penny skäller ut Leonard för hon kom för sent till jobbet pga deras jävla tidsmaskin de ockuperade trappan med och kallar dem för patetiska och barnsliga och efter ungefär hela avsnittet klämmer Sheldon fram att hallå hennes shorts har Hello Kitty, det finns en samling Care Bears i hennes sovrum etc... Jag påstår inte att jag är vuxen eller mogen för då hade jag ljugit som fan, men jag är inte omogen på samma sätt som de jag klagade på.

Jag är snart 21 år gammal. När man är 21 år gammal kan man inte sitta hemma och ba "nae jag går om gymnasiet" eller "går till af och så får jag pengar men skiter fullständigt i resten" osv. Det fungerar inte. Och det är så stor skillnad på att vilja växa upp och faila än och inte vilja växa upp och därför hamnar på samma ruta om och om igen. Det är sånt jävla tjat om att man ska växa upp och ja man ska växa upp men tänk på HUR du växer upp. Vilka förändringar gör du i ditt liv som gör att du växer upp? Slänger dina gosedjur? Hjälper det verkligen dig växa upp? För det hjälper inte mig. Jag tänker ha mina gosedjur hela mitt liv om jag nu vill men jag tänker inte sitta arbetslös, utan utbildning och ett stökigt rum/stökig lägenhet i hela mitt liv. Jag försöker få det liv jag är menat att ha - ett vuxet liv men ändå fortsätta vara den där barnsliga jäveln jag känner att jag faktiskt är :) Det fanns en period i mitt liv då jag försökte mogna genom att byta ut allt i mitt rum till tuffare och mer vuxna saker och klä mig mer vuxet. Jag gör inte det misstaget igen och om det får folk att tro att jag är omogen eller inte växer upp så jaha, då får jag väl motbevisa dem! 

-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.