Jag lever i celibat. This is just thoughts.
Ordet "vän" mellan en snubbe och mig själv klingar väldigt dåligt i mina öron. Varför? Eftersom det i princip bara nämns efter en sexual encounter/invit. Snubbar tycks vara jävligt noga med att poängtera att "vi är bara vänner" efter man gjort eller sagt sånt som vänner faktiskt inte gör eller säger.
Att vara vänner innebär att man respekterar varandra, tycker om varandra, visar ömhet för varandra och stöttar varandra. Men innebörden "vän" för snubbar verkar innebära "vi är främlingar när vi inte ligger". Det är nästan som att man tvunget måste vara elak eller överdrivet avvisande mot någon tjej som man legat med utan att känslor är inblandade för att poängtera "jag är inte kär i dig" och detta gör man genom att upprepa "vän." Jag förstår inte den grejen. Jag blir inte kär i alla jag ligger med och jag vill inte ha en relation med alla jag ligger med men jag vägrar samtidigt ha sex med någon som kallar mig för vän. Tyvärr.
I'm perfectly okay with "just being friends" så missförstå mig inte men jag är inte okej med att använda det ordet som en slags markering så fort saker blir för intima. Vänskap är ömhet, förtroende, respekt. Vänskap är intimt. Jag var en gång "kk" (avskyr det ordet, avskyr också "friends with benefits") med någon som tvunget skulle kalla mig för buddy och vännen vilket förvirrade mig eftersom det var Han som tvunget skulle älska mig och vara kär i mig på fyllan och upprepandes fråga "vad vill du med mig egentligen?" och jag återkommande gånger fick förklara "jag vill bara ha det så som vi har det." Jag är inte komplicerad. Män är. Män vägrar prata med mig eller förstå mig när jag försöker prata. Det är som om de inte vill lyssna. Det är kanske männen som är rädda att de ska bli kära i mig och vilja ha en relation med mig, inte tvärtom?
Here's the thing: jag har blivit utsatt för sexuellt trauma, många gånger. Jag har blivit sexuellt utnyttjad, många gånger. Det har främst varit av män som varit mina "vänner." De har lockat in mig, övertygat mig, smörat och gjort mig mjuk - knullat mig, ofta på sätt som inte varit okej för mig men jag har gått med på det eftersom jag varit så inlindad i deras fake affection - sen lämnat mig som om jag vore skräp. Jag kan inte gå igenom en sådan sorts skam och äckelkänsla en gång till. Jag kan inte. Jag kan inte ha sex med någon som jag inte känner respekterar mig som människa. En snubbe som kallar mig för vän brukar sällan respektera mig. Alla de vänner jag faktiskt har, som är män, har aldrig använt det ordet för att beskriva vår relation. De säger istället "jag är så glad att jag har dig" eller "jag tycker om dig så mycket" eller "du är så go" eller "du är så rolig" eller "är glad att jag kan prata med dig" och så vidare. Inga konstigheter. Men så fort sex blandas in blir det plötsligt en jävla massa konstigheter och "VÄN" sätts upp som en skylt eller som ett staket mellan mig och snubben som jag faktiskt öppnat upp min kropp för. Då känner jag mig utnyttjad, lämnad, äcklig och ensam. Jag har blivit våldtagen, jag har blivit sexuellt utnyttjad, jag har blivit antastad och jag har väldigt svårt med sex efter det.
Grejen är också att man kan vara kär i någon eller ha romantiska känslor för någon utan att det ska innebära en relation. Det behöver inte innebära kedjor, tvång eller måsten. Kärlek är vackert. Kärlek innebär frihet och lycka. Kärlek innebär att vara bekväm, att ha kul, att vara avslappnad. Kan man inte vara kär utan en bunden relation så ska man nog ta sig en titt på sig själv för det är inte särskilt hälsosamt, har jag märkt. Och om du inte klarar av att behandla kvinnor med ömhet och respekt efter att du som man legat med henne ska du också ta en jävla ordentlig titt på dig själv.
Så. What's the point? Jag vill inte vara tillsammans med dig. Jag vill inte vara tillsammans med någon just nu, tvärtom. Jag vill inte vara din vän heller. Det finns ett mellanting. Där kan vi vara, om vi ska ha sex. Om du inte kan förstå att jag inte klarar av att bli kallad för din vän om vi har en sexuell relation så kan du dra. Jag vägrar utsätta mig för ångest. Din kuk är inte värt det.
Fantastiskt skrivet, förståeligt och med många poänger som jag själv har haft svårt att sätta ord på tror jag...
SvaraRadera