söndag 23 april 2017

Feministiska handlingar i vardagen.

Så. Tillbaka. Haft ett breakdown och nu har jag en lucka på några timmar där jag inte vill döda mig själv så låt oss ta vara på detta! 

Feministiska handlingar i vardagen. Vad kan det vara? Det finns en idé om att feminism alltid ska vara så politisk och med politisk menas typ... demonstrationer, skriva feministartiklar och publicera dem, skriva informationsblad och skicka ut eller att rösta på F!. Det menas att kvinnor aktivt måste göra någonting hela tiden för att vara feminister. De måste höja rösten i riksdagen, de måste försöka påverka den stora massan och de måste vara politiska. Radikalfeminister hade inte fel när de sa att det personliga är politiskt. Det personliga har blivit politiskt så som våldtäkt och kvinnomisshandel. Dessa saker klassades inte som politiska på 70-talet och det är tack vare radikalfeminister som de numera är det. Det personliga... är fortfarande politiskt. Om jag sitter med min bästa vän i flera timmar och tröstar henne över en kille hon är olyckligt kär i så är det en feministisk handling. Om jag hjälper henne att känna ett egenvärde istället för att basera sitt egenvärde på sin olyckliga kärlek så är det en feministisk handling. Om jag övertygar en annan vän att hon inte måste ha analsex med sin pojkvän för att vara "en häftig flickvän" så är det en feministisk handling. Om jag på något sätt stöttar en vän som precis gått ur en destruktiv relation med en man genom att erbjuda tröst, ett öra, pengar, någonstans att fly eller sova så är det en feministisk handling. Om jag uppmuntrar en vän att ta plats när hon känner sig osäker så är det en feministisk handling. Jag känner mig sällan som en feminist egentligen. Jag känner inte att jag gör någonting speciellt för feminism... för jag är ju inte ute och demonstrerar eller aktivt sprider information eller aktivt uppfostrar och omvandlar antifeminister. Men när jag lyssnar på kvinnor, pratar med kvinnor och hjälper kvinnor att tänka bättre om sig själva så känner jag mig som feminist. Det är då jag känner det... systerskapet. Systerskapet är numera något politiskt. Det är hos systerskapet vi hittar styrka att orka vara feminister. Endast när jag omringar mig själv av kvinnor så orkar jag... endast när jag omringar mig själv av (bra) kvinnor så känner jag mitt eget värde. Och jag vill ge tillbaka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Följ min blogg med Bloglovin