Det är det enda jag får upp när någon vill argumentera feminism med mig. "Löneskillnaden är en myt" som om det betydde slutet för feminism om det var så. "Feminism är tyvärr bara bullshit för löneskillnaden existerar inte". Jag tänker inte ljuga, jag har ingen aning om löneskillnaden faktiskt är en myt eller inte, men i Genusvetenskapen i höstas såg jag en föreläsning som beskrev att löneskillnaden totalt är 9000 kr i månaden. Jag litar på min högskolekurs. Det är min största kunskapskälla när det kommer till feminism och genom den anser jag mig veta mycket om feminism. Ni borde alltså lita på mig... kom igen... jag är högskoleutbildad i ämnet...
Det finns så många ämnen som feminism berör idag. Kvinnor må ha fått rösträtt och det må ha varit födelsen till feminism men tar problemen slut där? Tar kvinnors förtryck slut vid rösträtt och icke-löneskillnad? Grunden till varför kvinnor inte fick rösträtt till skillnad från män är för att kvinnor sågs ned på som kön. Den synen har inte helt försvunnit. Modern feminism går ut på att det finns ett patriarkat dvs ett samhälle styrt av män. Jag tycker inte att man måste tro på just ett patriarkat för att kalla sig feminist egentligen. Patriarkatet är en förklaring på kvinnors förtryck. Kvinnoförtryck kommer att finnas där oavsett om man tror på ett patriarkat eller inte.
Feminism berör bland annat: att det inte finns lika mycket kvinnor i höga positioner i arbeten t.ex. i chefspositioner, att "slutshaming" existerar men det finns inget likvärdigt med mäns sexuella aktivitet (att kalla någon för fuckboy är inte samma som "slutshaming"), att kvinnor anses vara mycket svagare än män både psykiskt och fysiskt, att kvinnor fortfarande ses på som "hemmafruar" (förväntas göra allt hushållsarbete) även om de arbetar fulltid, att kvinnor ses som naturliga mödrar, våldtäkter, kvinnomisshandel och så vidare. Det finns så mycket mer än bara löneskillnaden.
Det finns också en enorm kritik mot feminism eftersom feminister inte tar upp "de riktiga problemen." Med detta menar man kvinnoförtrycket som finns i andra länder, särskilt muslimska länder. Det finns också den här kritiken inom feminismen och min sorts feminism kallas bland annat för "vit feminism" i nedsättande ton. Ett problem går egentligen att väga upp mot ett annat om man faktiskt upplever det. Jag som vit kvinna i Sverige är fortfarande förtryckt även om det finns en kvinna i exempelvis Saudiarabien som är mer förtryckt än mig. De problemen jag upplever som kvinna, oavsett var jag bor, finns fortfarande. Det är min verklighet.
Det finns också någonting som kallas för tolkningsföreträde. Detta är en stor grej inom feministiska diskussioner. Det vore omöjligt för mig som vit kvinna i Sverige att ta upp problem kopplade till exempelvis muslimska länder eftersom jag inte har tolkningsföreträde. Jag skulle bli lynchad om jag försökte yttra mig om hur hemskt det är för de kvinnorna i de länderna för "jag har ju ingen aning." Personligen så tycker jag att det går att utbilda sig om förtryck på ett sätt som gör att man kan förstå även om man inte blivit utsatt för det själv och därmed kunna yttra sig om det, utan tolkningsföreträde. Fakta förblir fakta oavsett vem det är som säger det. Men det är inte så lätt att kunna ta itu med "de värre problemen" som man kan tro. Om jag skulle bestämma mig för att göra skillnad - hur skulle jag kunna göra det? (Sen går ju aktivism att diskutera... räknas internetaktivism som aktivism? osv).
Det finns inte bara tolkningsföreträde som anledning till varför man som vit kvinna inte borde ta upp kvinnoförtryck i andra länder. Ett argument är också att de inte behöver hjälp från vita. Att som vit komma in och förklara "det här gör ni fel och såhär löser ni det" anses vara rasistiskt. I ojämställda samhällen kan det faktiskt finnas en sorts balans. I en del av Genusvetenskapen skrev jag om just detta; balansen. Det är inte säkert att kvinnor i exempelvis muslimska länder anser att de är förtryckta. Om vi säger att alla kvinnor i ett land är hemmafruar. Då blir hemmet deras domän, deras bestämmelse och det är där deras makt ligger. De behöver inte dela makt eller kämpa om makt med männen på arbetsmarknaden. Som mödrar och fruar får de en sorts respekt genom detta för männen vet att kvinnorna bestämmer över hans hem, hans mat, hans hälsa, hans hygien och därmed hans bekvämlighet och hans trygghet. Om de behandlar sina fruar på ett respektlöst sätt sätts deras bekvämlighet och trygghet på spel. Jag minns inte källor så kan inte hänvisa till något men det finns uttalanden och forskningar som tyder på att många kvinnor i så kallade ojämställda länder anser sig själva ha det bättre än kvinnor i västvärlden. De anser sig vara jämställda eftersom mannen står för en sak och kvinnorna för en annan när det kommer till makt.
Ett annat exempel är slöjan som många muslimska kvinnor bär. För oss här i västvärlden ser vi det som ett förtryck. Kvinnor tvingas eller uppmanas att dölja sig själva, sådant hemskt förtryck! Ja fast... här i västvärlden tvingas eller uppmanas kvinnor att klä av sig, är inte det också ett förtryck? Rekommenderar att se den här videon om ämnet: https://www.theguardian.com/commentisfree/video/2015/jun/24/hijab-not-oppression-feminist-statement-video (det ska självklart vara frivilligt. Nudity empowers some women and covering up empowers some. Du kan inte bestämma vilket som är rätt eller fel när kvinnor bestämmer över sina egna kroppar.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar