Krossa maskuliniteten (Feminist-kritik 1)

Har tänkt på mitt inlägg om internkritik och drev... och vad min poäng var där var att inte starta drev mot enskilda feminister eller enskilda kvinnor som driver dålig feminism. Som feminist säger det emot min "moraliska ståndpunkt" att beskylla kvinnor och attackera kvinnor. Det är kontraproduktivt. Men det innebär inte att man inte kan attackera deras feminism. Det finns olika sorters feminism idag eftersom den är så spridd och då blir det svårt att hålla med varandra om allting. Feminism är inte bara "lika lön för lika arbete" idag utan omfattar så mycket mer.

Det finns mycket inom feminism som jag inte håller med om, eller tycker om. Det är normalt. Det innebär inte att jag är mindre feminist än någon annan. Det innebär inte att jag inte håller med om feminismens grund - att kvinnor är lika mycket värda som män, jämställdhet och så vidare. Det är egentligen just det som är starkast hos mig; grunden. Och det som ligger runt omkring skiftar. Jag lär mig varje dag och utvecklar hela tiden min feminism och mina feministiska åsikter. Jag tänkte att det kunde vara intressant och lärande för mig, och kanske andra, att skriva om vad jag inte håller med om inom feminism och att faktiskt ge kritik till feminismen - utan att på något sätt beskylla enskilda kvinnor. Vi kan kalla det för en ny "serie" på min blogg. Vi kan ju se hur långt det går, det kanske bara blir ett inlägg.. eller två.. eller så blir det femton.

Någonting som jag har tänkt på det senaste är att modern feminism uppmanar kvinnor att ta plats på ett sätt som är destruktivt. Det känns som att feminismen lett till ett slags hyllande av det maskulina istället för det feminina. Feminismen försöker göra kvinnor till män, trots att feminismen borde veta att män och manlighet och maskulinitet är destruktivt. Ett ytligt och litet exempel är hur det är vanligt för kvinnor idag att ha byxor, det är ju helt standard, men det är fortfarande inte socialt acceptabelt för män att bära kjol. Det känns som det ligger mer prestige i att en kvinna är militär än att en man jobbar som dagisfröken. Det känns som kvinnor börjar komma in i "manliga yrken" så som exempelvis chef men vi ser fortfarande ingen större ökning av män i "kvinnliga yrken". (Det här är inte statistik, det är observation). Vi uppmanar kvinnor att ta vad dom vill ha, inte ta ett nej och dominera sin omgivning - vilket inte behöver vara destruktivt beroende på i vilken mängd - men vad vi samtidigt borde göra är att hylla kvinnlighet och femininitet. Jag är en sådan som inte tror på att manlighet och kvinnlighet existerar, eller åtminstone att det inte är någonting kopplat till något kön på ett genetiskt sätt. Kvinnlighet och manlighet är socialt konstruerat. Om vi fortsätter i denna banan kommer kvinnligheten att utrotas och vad kommer finnas kvar - människor som slåss med varandra, är aggressiva, inte tar nej som svar, brölar och pratar om erövringar. Det är destruktivt. Hur kan det vara så att vi kommit så långt inom feminism, att feminism är så stort just nu och vi värderar FORTFARANDE maskulinitet över feminitet? Vi värderar fortfarande män över kvinnor, även feminister. 
Men vad är kvinnlighet då? Varför värderar jag kvinnlighet och femininet så mycket? Om världen ser ner på det och till och med feminism ser ner på det - då borde det ju vara något dåligt? Kvinnlighet är kopplat till ömhet, känslor, kärlek, att ta hand om varandra och att bry sig om varandra. På vilket sätt är det någonting att se ned på? På vilket sätt är det rimligt att uppfostra kvinnor till att inte ha känslor eller inte bry sig om andra människor? Självklart borde det finnas en balans. Kvinnor ska inte behöva offra sig själva för att ta hand om någon annan.
Feminismen kan ibland verka tro som om förändringen behöver ske i kvinnor, och jag håller inte med om det. Kvinnor är fantastiska som dom är. Jag dyrkar kvinnlighet och allt feminint, allt som är femme, vilket jag kan uppleva som något negativt i vissa feministiska kretsar. Förändringen behöver ske i män. Den behöver ske i manligheten. Män behöver uppfostras att bli mer kvinnliga, mer feminina. Det är då feminismen på riktigt kommer slå igenom.

Ett tips jag kan ge är att se "The mask you live in." Den tar upp allt som är destruktivt med manlighet och efter att ha sett den... vad finns kvar att manligheten, vad finns kvar av det maskulina? I princip ingenting.
Män har en högre självmordsstatistik än kvinnor. (Jag vet inte om det finns en självmordsstatistik för ickebinära, så jag kan inte ta upp det, men hade gjort det om jag visste.) Och grunden till att män tar livet av sig i så stor bredd är på grund utav manligheten, av maskuliniteten. Det är på grund utav hur vi ser ner på vad som anses kvinnligt och feminint dvs att visa känslor. Maskulinitet och manlighet innebär dessutom enorm press för män som inte passar in standarden för hur "en man ska vara." Om maskulinitet ÄR manlighet så borde det ju finnas genetiskt hos alla män - så varför är inte alla män maskulina? Varför finns det män som tar livet av sig när män inte känner känslor? Varför finns det män som tar livet av sig när män är fulländade människor?

Vad jag vill få fram är; vi måste krossa maskuliniteten. Vi måste krossa manligheten. Vi måste hylla femininet. Vi måste hylla kvinnligheten. Vi måste hylla kvinnor.