Extrem form av internkritik som blir till drev.

Alltså... jag skulle faktiskt kunna säga att jag är rätt trött på feminister. Inte feminism - men feminister. Jag har ingen lust att förknippas med människor som är skadliga, som suger ut energi, som förstör, som saboterar. Och det är just många feminister som blivit sådana - de saboterar.

I högra hörnet har vi QUEERFEMINISTERNA! I vänstra hörnet har vi RADIKALFEMINISTERNA! 
LET'S GET READY TO RUMBLEEEEEE!!!!! *ding ding*

Det känns inte längre som om vår fiende är mannen eller patriarkatet. Vår fiende är - varandra. Vi ska slåss mot varandra, feminister mot feminister, och vi ska inte bara slåss utan vi ska förstöra. Jag känner inte att det är någonting jag vill förknippas med. Jag tror inte på den form av extrema internkritik (läs; mobbning) som just nu pågår inom feminismen. Feminismen har blivit genomsyrad av elitism och I can't stand it alltså.
Jag förstår att det är viktigt att säga åt varandra att "hörru du, det där är problematiskt". Jag håller med om att det är jävligt viktigt att rätta varandra, när det behövs. Och det ÄR inte så svårt att hålla det till internkritik-nivå istället för att gå över till mobbning. Det gäller att förklara varför det är problematiskt, hur man kan undvika att vara problematisk och systerligt och kamratligt hjälpa varandra att bli mindre problematiska.

Det finns faktiskt inte så många feminister. Det kanske verkar så men nej, vi är inte så många. Vi kan inte slåss gentemot varandra för då kommer vi dö ut. Vi kommer skrämma bort potentiella feminister och vi kommer tysta ner feminister som faktiskt kan göra positiv förändring i samhället. Ska vi ta exempel? Okej vi tar exempel; Fanny Åström. Det pågår just nu ett drev mot Fanny eftersom Fanny, efter en lång tids tystnad, har blivit inbjuden att hålla tal för någon förening (har inte full koll). Varför ska Fanny tystas ner då, tycker feministerna? Pga hennes "transfobiska" inlägg och tweets.
Låt mig förklara här. Fanny är radikalfeminist. Vad innebär radikalfeminism? Det innebär, bland annat, oftast, att man tror på att kön är en social konstruktion. Så för en radikalfeminist är det inte så konstigt att uttala sig om kön och genus - eftersom det är en ganska stor grej inom just den grenen av feminism. Det Fanny Åström har skrivit om kön och genus i sin blogg kan kanske tolkas som transfobi. Fanny Åström förnekar dock inte transpersoner i sina blogginlägg och de inläggen jag fått länkade till mig som påstås vara transfobiska är - 2 år gamla. Ett inlägg handlade om att transpersoner identifierar sig med den sociala konstruktionen av att vara kvinna vilket, enligt Fanny, är misogynt. Det finns också inlägg där Fanny förklarat om radikalfeminism och trans.
Sen är det ju hennes tweets... hennes 3 tweets om genderfluid.
Genderfluid är, om jag förstått det rätt, människor som skiftar mellan man-kvinna-ickebinär. De är inget alls eller antingen eller.  Fanny tweetar om detta och säger att "de kopplar ihop genus och vilka kläder de vill ha vilket är antifeminism" och ja - det är antifeminism enligt Fanny, och mig själv, och andra feminister, att hävda att man vill ha en sorts typ av kläder på grund utav sitt kön. Det spär på bilden av att kvinnor och män är olika, att de är på olika sätt och tycker om olika saker på grund av deras kön. Att maskulint = manligt och feminint = kvinnligt. Att kvinnor gillar rosa och män gillar blått. Att kvinnor är känsliga och män är känslokalla. Det ÄR problematiskt, i en radikalfeminists ögon. (Det är inte säkert att alla som är Genderfluid tycker så, det är inte säkert att de "är" så. De kanske bara är Genderfluid och identifierar sig med både man och kvinna eller man-kvinna och ickebinär...) Hon skriver också att "kön är en social konstruktion, det är ingen känsla." Och exakt - exakt där har vi det. Det är alltså fullt förståeligt varför Fanny skriver som hon gör.
Men... nu kommer the million dollar question: Är det transfobi att hävda att kön är en social konstruktion? Jag kan nog inte svara på det... Det jag KAN svara på däremot är att oavsett om kön är en social konstruktion eller inte - så finns transpersoner. De finns och de ska få finnas. De ska få utrymme och de SKA få höras. Men om svaret är ja... om det är transfobi att hävda att kön är en social konstruktion... vad gör vi då med radikalfeminismen? 

En annan sak jag tycker är viktig att flika in är att cis-personer kommer ALDRIG förstå sig på transpersoner. Jag, och andra cis-personer som t.ex. Fanny, kommer inte till 100% förstå oss på transpersoner och vilken kamp de går igenom inom sig eftersom vi har enorma privilegier i att vara trygga i det kön vi blivit tilldelade vid födseln (jag... vet inte om detta är ett problematiskt uttryck, rätta mig i så fall). Att cis-personer är problematiska pga detta är ett faktum - och man kan ju försöka så gott det går att utbilda cis-personer... men hur utbildar man någon? Genom drev? Genom mobbning? Genom att tysta ner? Svar: Nej.

Edit: Så som Fanny beskriver Genderfluid i sina tweets är inte nödvändigtvis en korrekt beskrivning av vad det innebär att vara Genderfluid. Jag är ingen TERF. Jag försvarar inte TERFs. Jag är radikalfeminist men jag vill, så gott det går, inkludera ALLA transpersoner i min feminism. Om jag skrivit luddigt - fråga mig! Jag pratar gärna.