Jag måste faktiskt erkänna någonting... något som jag har velat erkänna så länge. Jag måste få det ur mig för det är så himla jobbigt att gå runt och bära på detta... speciellt för någon som försöker sprida body positivity... men alltså... Okej här kommer det; jag avundas smala människor, främst kvinnor.
Jag avundas dem så mycket att det ibland skär inuti mig. Hur skönt hade det inte varit om jag också kunde se ut sådär? Om jag också kunde äta godis eller dricka läsk utan att behöva gå upp i vikt...
om jag hade kunnat köpa kläder i storlek 36...
om jag hade kunnat se bättre ut i kläder som jag tycker om men inte kan ha på mig eftersom det inte passar min kroppsform...
om jag hade kunnat köpa kläder i diverse säljgrupper på facebook men det är omöjligt eftersom de bara säljer i XS/S/M...
om jag inte hade behövt vara en slags ohyra enligt samhället...
om jag hade ansetts attraktiv för majoriteten utav andra människor...
om jag inte hade behövt skämmas när jag går ut...
om jag inte hade BEHÖVT sprida kroppspositivitet för det redan fanns för mig eftersom jag var smal...
om jag hade kunnat få på mig Daniels tröjor och det hade bara ansetts gulligt och sexigt när jag gjorde det, men nu går ju inte detta eftersom jag har L/XL och han S/M...
om jag hade fått slippa alla dessa kommentarer och uppmaningar om att jag "måste röra på mig" eller "äta bättre"...
om jag inte hade behövt ta bilder på mina kläder i smickrande vinklar för annars kanske jag ser "för" fet ut...
och så vidareeeee....
Det jag egentligen försöker säga är; smala människor - ni vet inte hur bra ni har det. Och detta gäller dem som har upp till storlek 40 för storlek 40 är verkligen inte en stor storlek och ni är inte tjocka om ni har storlek 38-40-42... nä... (det var mer ett rant som kanske kommer utvecklas sen hehe)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar